Ordlista
Ackumulatortanken är en dubbelmantlad tank med ett inre vattenmagasin för varmvatten och en yttre mantel där värmevattnet cirkulerar.
Ackumulatortanken kan också vara konstruerad som en slingtank och har då ingen yttre mantel utan istället en slinga i vattenmagasinet. I slingan cirkulerar värmevattnet. Varmvattnet värms av värmevattnet från värmepumpen. Ackumulatortanken kan även vara försedd med en elpatron som hjälper till när värmepumpen inte räcker till, samt vid varmvattenspets och om extra varmvatten behövs.
En anod används i ackumulatortankar och varmvattenberedare av rostfritt stål för att förhindra korrosion. Anoden kan vara av offertyp, då den sakta fräts upp och så småningom måste bytas ut. Alternativt kan anoden vara elektrisk och behöver då inte bytas.
Arbetstanken har ingen yttre mantel och värmevattnet cirkulerar i hela tanken. Arbetstanken används inte för varmvattenproduktion, dess funktion är istället att vara volymförstoring i för små värmesystem. Arbetstanken ansluts då på framledningen i serie med värmepumpen. En alternativ inkoppling är att värmepumpen arbetar fristående med att hålla tanken varm efter en temperaturkompenserad värmekurva. Från tanken leds sedan varmt vatten ut till värmesystemet. Denna lösning är lämplig då separat rumstemperaturreglering är önskvärd. Arbetstanken kallas även bufferttank.
Vid utomhustemperaturer under +5ºC blir det isbildning på förångaren. När isbildningen blir så stor att den hindrar luftflödet genom förångaren, kommer en automatisk avfrostning att påbörjas. Avfrostning är endast aktuellt för luft/vatten- och frånluftsvärmepumpar.
Se arbetstank.
Börvärdet är den temperatur som reglercentralen arbetar för att uppnå. För framledningstemperaturen utgörs börvärdet av värmekurvan plus hysteresen. För varmvattentemperaturen är börvärdet den inställda temperaturen.
När en värmepump installeras måste den alltid ställas in för ett specifikt driftfall. Ett driftfall är värmepumpens arbetssituation och beror på de rådande omständigheterna, t.ex. om det finns en el- eller oljepanna som ska kopplas in. De olika driftfallen benämns med eltillskott, shuntat tillskott eller fastkondensering.
Dykrör sitter i arbetstankar, ackumulatortankar och varmvattenberedare, för att leda inkommande vatten till botten av tanken. I arbetstanken kan det istället vara det utgående vattnet som hämtas från botten av tanken. Dykrör kan även användas för att placera temperaturgivare i tanken.
Effektvakten har till uppgift att tillfälligt koppla ur eltillskottet när andra effektkrävande apparater används så att huvudsäkringen inte löser ut.
Elkassetten är en extern energikälla som kopplas in för att ge extra effekt vid kall väderlek och vid större varmvattenuttag och varmvattenspets. Elkassetten monteras i serie med värmepumpen, direkt på framledningen och behöver därför ingen shunt.
Expansionsventilen sitter i köldmediekretsen och sänker trycket på köldmediet.
Ett expansionskärl är nödvändigt i kollektor- och värmesystem eftersom vätska som värms upp expanderar och kräver en större volym. När vätskan sedan kyls av minskar volymen igen. Denna volymförändring tar expansionskärlet hand om.
Läs mer om våra försäkringar på www.ivt.se
En fläkt finns i luft/vatten- och frånluftsvärmepumpar. Dess uppgift är att suga eller blåsa luft genom förångaren. I förångaren överförs energi från luften till köldmediet.
Samma som fläktelement. Fläktelementet har, som framgår av namnet, en fläkt som sprider värmen över en större yta jämfört med en radiator. Fläktelementet används även för kyldrift när naturkyla installeras. När direktel kompletteras med värmepump och ett mindre vattenburet system, används gärna ett fläktelement då det ger en relativt enkel installation.
Fast kondensering är ett av de driftfall som en värmepump kan installeras för. Driftfallet innebär att värmepumpen arbetar för att hålla en konstant temperatur i en tank, från tanken shuntas sedan värmen ut till värmesystemet. Värmekurvan justeras till horisontellt läge, vilket innebär att framledningstemperaturen inte påverkas av utomhustemperaturen.
Flytande kondensering är det vanligaste och effektivaste sättet för en värmepump att arbeta och gäller för alla driftfall, utom fast kondensering. Flytande kondensering innebär att värmepumpen arbetar efter en värmekurva, som kontinuerligt justerar framledningstemperaturen i förhållande till utomhustemperaturen. Den kontinuerliga (flytande) justeringen av framledningstemperaturen gör att värmepumpen hela tiden arbetar mot lägsta möjliga temperatur, vilket ger ett optimalt driftsförhållande.
Fläktelementet har, som framgår av namnet, en fläkt som sprider värmen över en större yta jämfört med en radiator. Fläktelementet används även för kyldrift när naturkyla installeras. När direktel kompletteras med värmepump och ett mindre vattenburet system, används gärna ett fläktelement då det ger en relativt enkel installation.
Fläktkonvektor har en fläkt som sprider värmen över en större yta jämfört med en radiator. Fläktkonvektor används även för kyldrift när naturkyla installeras. När direktel kompletteras med värmepump och ett mindre vattenburet system, används gärna en fläktkonvektor då det ger en relativt enkel installation.
Framledningen är det rör som går från värmepumpen och transporterar det uppvärmda värmevattnet ut till värmesystemet. Kallades tidigare stigare men en mer modern benämning är tillopp.
I en frånluftsvärmepump är återvinningsenheten inbyggd och utgörs av fläkten och förångaren. Fläkten suger via ett kanalsystem in uppvärmd inomhusluft, som sedan trycks genom förångaren. I förångaren överförs energin till köldmediet och sedan via kompressorn och kondensorn till värme- och varmvatten. Återvinningsenheten kan också vara fristående och ansluten till en vätska/vattenvärmepump, den kallas då VBX.
Fyrvägsventilen sitter i luft/vattenvärmepumpar och dess uppgift är att vända riktningen på köldmediekretsen. Riktningsändringen är nödvändig vid avfrostning och innebär att den heta gasen från kompressorn leds in i förångaren och smälter isen. Tekniken kallas för hetgasavfrostning.
I förångaren överförs energin från kollektorn (Vätska/Vatten) eller luften (Luft/Vatten, Frånluft) till köldmediet. Köldmediet är vid inloppet i förångaren i vätskeform och ca -10ºC. Energiöverföringen och det låga trycket i förångaren får köldmediet att koka och övergå till gasform vid utloppet från förångaren.
Givarna är sensorer som mäter temperaturer på olika ställen i och utanför värmepumpen. Givarna skickar kontinuerligt signaler till reglercentralen för att t.ex. övervaka värmeproduktionen så att inte någon del av systemet blir överhettat.
Hysteres innebär att framledningstemperaturens ärvärde tillåts pendla runt börvärdet. Utan hysteres skulle värmepumpen slå av och på hela tiden, så snart ärvärdet avviker från börvärdet (värmekurvan). Med hysteres får istället ärvärdet avvika några grader över och under värmekurvan, detta ger färre start/stopp och längre gångtider för kompressorn. Liten hysteres ger jämnare framledningstemperatur och stor hysteres ger större temperaturvariation. Hysteres benämns även kopplingsdifferens.
En inverter används för att kunna varvtalsstyra kompressorn.
Kalla sidan är benämningen på den del av systemet som hämtar upp energi från kollektorn (Vätska/Vatten) eller luften (Luft/Vatten, Frånluft) och avger den till köldmediet.
Kaskadkoppling innebär att två eller flera värmepumpar är sammankopplade i ett system och styrs från en gemensam reglercentral. Kaskadkoppling används vanligen i fastighetssystem.
Se köldmediekrets.
Köldbärarpumpen är benämningen på den cirkulationspump som sitter på ”kalla sidan” och ser till att köldbärarvätskan cirkulerar genom kollektorslingan och värmepumpens förångare.
Kollektorn är den slang som läggs i borrhålet eller marken och hämtar upp energi från berget eller marken. I kollektorn cirkulerar köldbärarvätskan som via förångaren överför energin till värmepumpen. Längden på kollektorslangen anpassas till värmepumpens effekt.
Kompaktkollektorn består av färdiga moduler där ett antal rör är hopfogade till ett ”staket”. Antalet moduler anpassas till värmepumpens effekt. En kompaktkollektor är avsedd för energisnåla hus som har små tomter eller där det inte är lämpligt att borra.
Kompressorn höjer trycket på köldmediet. Köldmediet, som är i gasform, leds från förångaren till kompressorn. I kompressorn höjs också temperaturen på gasen från ca 0ºC till ca +100ºC. Den varma gasen trycks in i kondensorn.
Kondensorn är värmepumpens värmeavgivande del. Där överförs energin från köldmediet till husets värme- och varmvattensystem. Energiöverföringen kyler ner köldmediet och det övergår till vätskeform (kondenserar). Trycket i köldmediet är fortfarande högt när det leds vidare till expansionsventilen.
Kopplingsdifferens innebär att framledningstemperaturens ärvärde tillåts pendla runt börvärdet. Utan kopplingsdifferens skulle värmepumpen slå av och på hela tiden. Så snart ärvärdet avviker från börvärdet (värmekurvan). Med kopplingsdifferens får istället ärvärdet avvika några grader över och under värmekurvan, detta ger färre start/stopp och längre gångtider för kompressorn. Liten kopplingsdifferens ger jämnare framledningstemperatur och stor kopplingsdifferens ger större temperaturvariation. Kopplingsdifferens benämns även hysteres.
I anläggningar där naturkyla utnyttjas finns en eller flera kylkretsar, som då utgörs av de rör och fläktkonvektorer som distribuerar kylan ut i huset. I vissa fall när benämningen kylkrets används så är det köldmediekretsen som avses. Se köldmediekrets.
Köldbärarvätska är en blandning av vatten och frostskyddsvätska. Vätskan cirkulerar i kollektorslingan och hämtar upp lagrad solvärme från marken. Med hjälp av köldbärarpumpen leds vätskan in i värmepumpens förångare.
Värmepumpen består av fyra huvuddelar: förångare, kondensor, expansionsventil och kompressor. Dessa fyra huvuddelar är förbundna i ett slutet rörsystem. I systemet cirkulerar ett köldmedie, som i vissa delar av kretsen är i vätskeform och i andra delar i gasform. Det är köldmediet som överför energi i värmepumpen och det är köldmediets förmåga att ta upp och avge energi i övergångsfaserna mellan gas och vätska som är värmepumpens hemlighet. Mängden köldmedie bestämmer också underkylningen. Ju mer köldmedium desto större underkylning, men vid en viss vätskenivå ökar även kondenseringstrycket vilket ger sämre verkningsgrad på värmepumpen.
Rörsystemet i värmepumpen där köldmediet cirkulerar. Omfattar förångare, kondensor kompressor och expansionsventil. Kallas ibland även kylkrets eller kompressorkrets.
I IVT@Home kan användaren själv definiera larm, dessa kan väljas att antingen skickas ut som SMS- eller e-postutskick.
Reglercentralen stänger av värmepumpen och larmar för att skydda värmepumpen när något inte stämmer. Det kan t.ex. vara en givare som indikerar att något är fel.
Motionskörning används främst till cirkulationspumpar, som under sommartid inte är i drift. Motionskörning innebär att reglercentralen under ett bestämt intervall startar cirkulationspumpen och låter den gå en kort stund. Syftet med detta är att skovelhjulet i cirkulationspumpen inte ska fastna vid långvarigt stillestånd.
Naturkyla innebär att den relativt låga temperaturen på köldbärarvätskan från borrhålet utnyttjas för att kyla inomhusluften. En extra cirkulationspump behövs samt en shunt som växlar mellan kyl- och värmedrift. Kylan distribueras via ett eller flera fläktelement. Naturkyla kallas också för passiv kyla, eftersom kompressorn inte är aktiv under driften.
Se naturkyla.
Det är partikelfiltret som ser till att inga partiklar eller smuts kommer in i värmepumpen. Med tiden kan det bli igensatt med smuts och måste rengöras. Partikelfiltret finns på ”varma sidan” och kallas även smutsfilter.
För att skydda värmepumpen från otillåtna tryck finns det tryckvakter (pressostater) på köldmediekretsens hög- och lågtryckssida.
Radiator är synonymt med ordet element och utgör tillsammans med tillopps- och returrör värmesystemet. Radiatorerna sitter noga utplacerade i fastigheten för att ge bästa värme.
Det är reglercentralen som är värmepumpens hjärna. Med hjälp av givarna styr och övervakar den värme- och varmvattenproduktionen i huset. Övervakningsfunktionen är speciellt viktig, då den stänger av värmepumpen vid eventuella driftstörningar så att inga vitala delar blir förstörda.
Returtemperatur är benämningen på den temperatur som värmevattnet har när det återvänder från radiatorer och golvslingor.
En rumsgivare är en sensor som monteras centralt inne i huset. Den ansluts till värmepumpen och ger signaler till reglercentralen om temperaturen inne i huset. Signalerna påverkar reglercentralen, som justerar värmekurvan i enlighet med avvikelsen mellan önskad och uppmätt rumstemperatur.
Rumsgivarpåverkan är en faktor som bestämmer hur mycket rumsgivaren tillåts påverka värmekurvan. En faktor på 0, ger att rumsgivaren inte påverkar värmekurvan alls. Faktor 1 ger att 1 grads avvikelse av rumstemperaturen, medför 1 grads påverkan på värmekurvan. Faktor 5 innebär att 1 grads avvikelse av rumstemperaturen, ger 5 graders påverkan av värmekurvan.
StatLink är ett ett program som utgör länken mellan värmepumpen och onlineportalen www.ivtathome.se.
En variant av snabbkoppling.
Semesterfunktion innebär att en frånvaroperiod kan ställas in. Under frånvaroperioden sänker reglercentralen automatiskt värmekurvan ca 10 grader för att spara energi. Vid slutet av perioden återgår reglercentralen till normaldrift.
Shunten är en ventil som steglöst blandar kallt och varmt vatten till rätt temperatur. Shunten reglerar värmevattnet från ett tillskott. Det kan också sitta en shunt på en värmekrets. T.ex. om värmesystemet innehåller både radiatorer och golvvärmeslingor måste en shunt anslutas för att reglera ned golvvärmesystemets temperatur. Reglercentralen justerar shunten med ledning av framledningstemperaturen.
Shuntat tillskott är ett av de driftfall som en värmepump kan installeras för. Driftfallet innebär att befintlig el/oljepanna kan användas som tillskott tillsammans med värmepumpen. Den värme som behövs från tillskottet regleras med en shunt som styrs från reglercentralen. Även start och stopp av tillskottet styrs av reglercentralen.
Se anod.
Se ackumulatortank.
Se partikelfilter.
Se framledning.
I värmepumpen finns säkringar som skyddar mot överbelastning. Säkringarna löser ut när det är fara för värmepumpen. I reglercentralen kan du läsa vad som fått säkringen att lösa ut.
I synglaset kontrolleras fyllnadsmängden i köldmediekretsen. Det kan uppstå bubblor vid start och stopp av värmepumpen samt vid avfrostning, men det får inte bubbla kontinuerligt. Detta indikerar köldmediebrist.
Se framledning.
Om värmepumpen inte klarar av att värma upp huset själv, t.ex. om utomhustemperaturen sjunker mycket, ser reglercentralen till att ett tillskott kopplas in. Värmepumpen och tillskottet arbetar tillsammans för att ge rätt temperatur i huset. Exempel på tillskott är en elkassett eller en extern el- eller oljepanna.
Underkylningen sker i kondensorn och anger det antal grader som vätskan underkyls efter det att den övergått från gas till vätskeform. Underkylningen skapas genom att det i botten av kondensorn står en vätskenivå med köldmedium. Underkylning av vätskan är positivt för värmefaktorn i kylkretsen. Anledningen till detta är att om vätskan underkyls i kondensorn kommer vätskan som passerar genom expansionsventilen att hålla en lägre temperatur. Därmed kommer en mindre del av köldmediet att förångas direkt efter expansionsventilen och köldmediet ha ett större vätskeinnehåll när det når förångaren. Därigenom får vi en ökad kyleffekt i anläggningen och en större del av energin från kollektorn (Vätska/Vatten) eller luften (Luft/Vatten, Frånluft) kan överföras till köldmediet.
En utegivare är en sensor som monteras på husets yttervägg. Sensorn skickar signaler till reglercentralen i värmepumpen. Signalerna talar om vilken temperatur det är ute så att reglercentralen kan anpassa värmen i huset beroende på utetemperaturen och med ledning av den inställda värmekurvan. Om det blir kallare utomhus, höjs framledningstemperaturen och radiatorerna inne i huset avger mer värme.
Varma sidan är en gemensam benämning för alla de komponenter, ventiler, rör, ledningar m.m. som är delaktiga i transporten av varmvatten och värmevatten till radiatorer och golvslingor. I värmepumpen är det kondensorn som är den värmeavgivande delen. Där överförs värmen till husets värme- och varmvattensystem.
Varmvatten är det vatten som erhålls från kranar och duschar.
En varmvattenberedare kan vara en ackumulatortank (se detta ord), som värms av värmepumpen och/eller elkassett/patron. Varmvattenberedaren kan också vara en fristående tank, som då inte är dubbelmantlad. Denna har alltid en elpatron, eftersom inget varmvatten produceras av värmepumpen.
Varmvattenspets innebär att vattentemperaturen i beredaren höjs till en inställd maxtemperatur, som är högre än den normala varmvattentemperaturen. Detta görs med förinställda tidsintervaller, t.ex. en gång i veckan. Varmvattenspetsen är en termisk desinfektion för att förhindra bakterietillväxt.
När ärvärdet på framledningstemperaturen understiger börvärdet under en bestämd tidsperiod, uppstår ett värmebehov. Värmebehovet innebär att reglercentralen ger startillstånd till kompressorn och/eller vid behov starttillstånd för tillskottet. När eventuella timers räknat ut startar kompressor/tillskott.
Värmebärarpumpen är benämningen på den cirkulationspump som sitter på ”varma sidan” och ser till att värmevatten cirkulerar genom värmepumpen och varmvattenberedaren.
Värmekurvan bestämmer förhållandet mellan utomhustemperatur och framledningstemperatur. Justering av värmekurvan påverkar inomhustemperaturen. Är det för varmt i huset så sänks kurvlutningen och om det är för kallt, så höjs kurvlutningen. Lutningen justeras genom att höja eller sänka den högra ändpunkten. Kurvan kan också knäckas, vilket innebär att den justeras vid en bestämd temperatur. Kurvan kan också parallellförskjutas, vilket innebär att lutningen inte ändras utan både vänstra och högra ändpunkten justeras lika mycket.
Värmesystemet består av de rör, ventiler och cirkulationspumpar, radiatorer och golvvärmeslingor som distribuerar värmen ut till husets olika rum.
Värmevatten är vattnet som cirkulerar i radiatorer, golvvärmeslingor och det övriga värmesystemet.
Växelventilen har två lägen och växlar mellan uppvärmning av värmevatten och varmvatten. Växlingen styrs av reglercentralen.
Återladdning innebär att överskottsenergi som under sommartid utvinns via en frånluftsåtervinningsenhet, överförs till kollektorn och värmer upp marken något mer än vad solen ensam gör. Denna överskottsenergi återförs till värmesystemet när värmepumpen börjar producera värme igen.
Ärvärdet är den aktuella temperaturen. Ärvärdet jämförs av reglercentralen med börvärdet för att avgöra om det föreligger ett värme- eller varmvattenbehov.
Överhettningen i en köldmediekrets sker i förångaren och beskriver det antal grader som gasen överhettas efter det att den övergått från vätskeform till gasform. Överhettningen beskriver därmed hur stor del av förångaren som utnyttjas för förångningen. Den ideala köldmediekretsen arbetar med 0°C överhettning. Det innebär att hela förångaren utnyttjas. Överhettning av gasen är i sig inte positivt för värmefaktorn i anläggningen. Några graders överhettning behövs dock för att expansionsventilen skall bli stabil och för att vara säker på att oförångat köldmedium inte kommer direkt in i kompressorn.